Fy fan vad redig man är..

Nu har vi en plan och den är ju till för att följas.. Mitt i minisemestern till Östergötland skall distanspassen avverkas. Vi börjar med två vilodagar och besök hos kusin nr. 1 grisbonden som kämpar som ett svin bokstavligt talat. Med dumpade priser från Europa är det alldeles för tufft att vara svensk grisbonde. Det gör ont att se att vi inte är beredda att betala för svenskproducerat kött av hög kvalité. Jag blir arg men faktiskt mest ledsen….

image

Vi grillar såklart en sommarkväll som denna fläskkarré, supergott!

image
Vilodag två tillbringas med besök på gårdsbageri det lokala musteriet och flygvapenmuseet.

image
Sedan är det dax, dag tre och distanspass 1 löpning. Men först en heldag på kålmorden och deras magiska delfinshow. Efter kålmorden blir det middag hos fantastiska moster Barbro & Karl-Oskar. Jag spanar i vägbeskrivningen och blir avsläppt knappt två mil innan. Får finfint sällskap av Oscar på cykel.

image

Sverige är vackert så det nästan gör ont. Till och med Oscar säger -Mamma kolla här vad fint, ta kort.

image

Det rullar på i ett böljande landskap och vi avslutar med sommarens varmaste bad!

image
Barbro och Karl-Oscar har en skogsgård och arbetar själva aktivt i skogen, riktiga förebilder, Barbro är min idol på många sätt, hon är nyfiken, öppen och aktiv, heja Barbro!!

image
Ny dag, ny kusin och det Hugo längtat efter sedan den dagen han mötte henne för första gången. Tröskan!!!

image

Att få åka med detta galet stora fordon. Det är inte lätt att veta när tröskan går, här är det vår kära vädergud som bestämmer. Fredrik ringer oss mitt i lunchen och säger -Nu kör vi igen!!! Vi slänger i oss maten och kastar oss iväg, han har sparat tre strängar. Tack snälla!!! Ungarna är överlyckliga och badar efter turen i raps!!

image

Efter rapsbad blir det riktigt bad. Det är distanspass sim på schemat idag. I Linköping har dom en uppvärmd konstgjord sjö. 27 grader varm, rutchkana och klätterbana, killarna badade, Stella hängde på lekplatsen med Ulf och jag fick nöta igenom mina 3000 m.

image

Sedan sladdar vi hem hos husin nr. 3 Eva med familj. Här njuter vi av god mat, härligt prat och en ljummen sommarkväll. 

Dag 3 och distanspass cykel. Vi styr kosan hemåt, mellanlandar hos mormor Sara 88 år. Det är mormor jag ska tänka på när jag blir trött på IM. Och det är från mormor jag fått mina cykelgener, när mormor växte upp var det cykel som gällde. Hon berättade om en tur hon och syster Eva tog till en släkting en gång. 15 FEMTON mil enkel väg på en cykel utan växlar, -Men då var jag riktigt trött när jag kom fram. Dom cyklade inte tillbaka samma dag utan sov över natt… Sedan har mormor jobbat som brevbärare och än idag cyklar mormor varje dag, minst en mil. Respekt till älskade mormor!

image
Nu är det dax för dom sista milen hem, familjen i bilen och jag blir avsläppt dryga tio mil hemifrån. Med vinden i näsan kryper jag in i min tempocykel och njuter, kommer på massor av bra saker jag ska tänka på när jag blir trött. Jag ska tänka på andningen istället för dom trötta låren, tänka att jag tankar syre och syre är min bensin. Sedan ska jag tänka på något helt annat, typ skriva brev i huvudet till någon jag håller kär, då glömmer man helt av dom där trötta lårmusklerna. Sedan ska jag tänka APA! Hos en apa är det slut när musklerna är slut hos oss Homosapiens är det slut när vår lilla hjärna säger att det är slut, så det gäller att lura sin lilla hjärna och lita på sina muskler!

Jag älskar distanspass, långsamt och länge!

image

Tack älskade endorfiner och ni fantastiska människor som finns i mitt liv, ni vet vilka ni är…

Johanna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s