Lopprapport

Det är torsdag den 1 oktober och vi är på väg till Barcelona. Johanna och jag har stora cykelväskor som vi släpar på och Lollo har kamerautrustning. Vi är taggade och förväntansfulla men ända väldigt lugna. Jag tror det beror på att vi förberett oss bra och kan inte göra mera nu!

Vi har två dagar på plats innan start. Vi känner på havet och de böljade vågorna som det har att erbjuda! Lollo testar kameran!

träning-2 (2) IMG_8877

träning-4 (2)

En bild säger mer än tusen ord… jag tycker verkligen inte om simningen.

träning-3 (2)

Vi testar cyklarna och en bit av banan som vi ska tävla på. Allt känns bra!

träning-3 träning-6 träning-9träning träning (2) träning-2

Vi njuter av vädret och stämningen! Så bra vi har det!

träning-5 (2)

Söndagmorgon och nu är det äntligen dags! Vi går upp tidigt och äter frukost. Vi är nio stycken från Varberg som bor tillsammans. Vi spelar och sjunger Kenta, JUST IDAG ÄR JAG STARK…. Vilken känsla!

träning (3)

Nu är det dags! Johanna, jag och Jonas går mot starten, Lollo fotar!

träning-8 (2) träning-7

träning-9 (2)

Startskottet går för eliten och snart är det vår tur. Johanna springer mot havet och vågorna och ropar till mig: – nu är det inget att be för! Nu kör vi! Jag ser hur hon kastar sig ut i vågorna….. wow tänker jag, vad grym hon är! Själv står jag kvar och väntar på lugnare vatten… Skärp dig Mia!!! Bara hoppa i nu! Det blir inte bättre! Till slut kommer jag i och börjar simma, men det är ingen härlig upplevelse! Jag mår illa och känner mig spyfärdig mest hela tiden och när jag äntligen kommer upp efter 1tim och 23 min är jag alldeles yr och sjösjuk.

träning-10 träning-11 (2)

Nu ska jag cykla, det blir kul! Jag drar av mig våtdräkten och tar på mig hjälm och cykelskorna och springer till cykeln som är fullproppad med snickers, godis och sportdryck. Jag kommer inte ens ut ur stan innan jag kör på ett gupp då en flaska, tre snickers och alla godisarna flyger av…. Åååå, detta var ju inte bra! Jaja, det är säkert någon mening med det! Jag kör bara vidare.

bloggmia-2 bloggmia-3

På banan mötte jag de andra Varbergarna, vi ropar och peppar varandra. Lollo stod på samma ställe och vi passerade henne tre gånger. Det var höjdpunkten på banan att höra hennes hejarop! Jonas varvar mig och cyklar upp jämsides och sjunger: -JUST IDAG ÄR JAG STARK!

bloggmia (2)

Herre Gud vad jag skrattade, underbart! Som han cyklade! Dessa 18 milen var så mycket lättare att cykla än vad jag hade trott! 5 timmar och 13 minuter tog det.

Nu är det dags att springa, inte mycket kvar nu.. Bara en mara… Jag tar en gel i varje hand och en i bakfickan och börjar springa! Jag sprang inte länge innan jag hörde Lollo, nu vet jag var hon är och det kommer vara lika roligt att passera henne nu som på cyklingen!

bloggmia-4

Vi ska springa fyra varv och även här möter vi varandra, det kändes lite extra mycket när jag såg Martin, det är hans förtjänst att jag är här, TACK!

Efter 3tim och 58 minuter sprang jag på upploppet och speakern säger: – Anna-Maria, you are an IronMan! Då brast det för mig och tårarna kom! Vilken känsla, detta vill jag uppleva igen!

bloggmia-5

Nu är denna resan slut och vi vill tacka alla som följt oss, peppat oss och trott på oss!

Nu väntar nya utmaningar inom arbetslivet, Johanna och jag kommer att utbilda oss och arbeta med det vi brinner allra mest för, hälsa och välmående!

Mia

Foto: Design by Videlyck / Louise Videlyck

Håll utkik på Facebook: Design by Videlyck för fler bilder!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s