Ångesten är borta!

För lite mer än ett år sedan började jag att simma och mitt utgångsläge var katastrofalt! Jag har aldrig gillat vatten och absolut inte att simma.

Det enda jag tänkte på när jag skulle simma inför IronMan i Barcelona var att överleva och jag var ganska säker på att jag skulle simma bröstsim hela sträckan.

Johanna pushade mig inför varje simpass och tragglade teknikövningar hela tiden och jag hade bara ångest och tyckte inte alls om dessa passen! Hon var alltid glad men jag kände bara att allt var krångligt och andningen funkade inte alls. Jag bara svalde vatten och hostade.
Så här i efterhand fattar jag inte att hon stod ut med mig!

Först i början på augusti förra året släppte ångesten och simningen började äntligen kännas helt ok och jag började tro att jag skulle klara det och jag trodde till och med jag skulle kunna crawla mig runt.
Och det gick ju:)

Efter IronMan ville jag inte simma över huvud taget och det gjorde jag inte heller. Men när vi väl bestämde oss för satsningen inför Maastricht och det tuffa målet så var det bara att börja igen.
Under ett par månader har vi simmat flera dagar i veckan och nu börjar det bli riktigt roligt och jag kan till och med se fram emot dessa passen!

Idag körde vi följande:

400m insim (blandat frisim, bröst, rygg)
24x50m frisim jämn hög fart (start varje 1.30)
8x75m frisim jämn hög fart (start varje 2.30)
8x50m frisim paddlar jämn hög fart (start varje 1.30)
8x25m frisim högsta möjliga fart (start varje 1.00)
Av bad

Tack Johanna för allt du lärt mig! Det har gett resultat!
Ett sånt här pass hade jag bara slängt i papperskorgen för ett år sedan…

Vår plan från och med nu är lite mindre fokus på simningen (1gång/vecka) och mer tid kommer läggas på löpning och cykel nu när vädret börjar bli riktigt härligt!
Och så kommer vi att vara på gymmet ibland såklart! Vi har ju en plan…..

Mia