Knäckt

Idag var det tempotisdag med Roosters. Vi samlas alltid vid kyrkan 10 minuter innan kl 18.00 och går igenom vilka grupper som ska köra tillsammans. ”Snabba” gruppen ställde sig på en särskild plats och jag såg vilka cyklister det var och tänkte nä dom kan cykla utan mig… men samtidigt har jag ju bestämt mig för att köra Vätternrundan på 7,45 och då kommer det att gå undan. Simon säger så diplomatiskt att kom igen nu Mia, kör med dem det kommer du ha nytta av sen. Och Ask lovar att putta mig. Ja ja, nu kör vi, det får väl svida idag. Ask såg jag inte av mer än när vi samlades ihop då och då under rundan:) Herregud vad han körde, grymt!

De övriga såg jag inte mycket av heller…. jag var verkligen sist och helt slut!
Vi började rundan med att 5 cyklister körde lagtempo och 5 cyklister jagade dessa, också i lagtempo. Jag tror jag gjorde 3 förningar sen åkte jag av och så kom de jagandes ikapp och jag hängde på dem en stund sen var jag avhängd igen.

Vi samlas på bestämda ställen och samlar ihop oss så alla skulle vara med och komma hem.
Efter tre lagtempo körningar stannar vi i Dagsås och här har Frasse en överraskning till oss:) Vi ska köra en och en hem i eget tempo, eller rättare sagt så fort man kan!
Tröttast (långsammast) kör först och det var såklart jag som stack först!
Å vad roligt att inte vara sist tänkte jag.

Efter halva vägen hem ungefär kom första cyklisten ifatt mig och sen dröjde det inte länge innan två till kom. Men dem hängde jag på tills vi var framme. Tack Johan och Oscar!

Ni är grymma!

Jag är otroligt imponerad av Er alla, vilken fart ni har och det känns som ni aldrig tar slut!

Själv tänker jag att detta är fostrande och egentligen en förmån att få köra med Er, det finns inte en chans att jag tar ut mig på detta sättet utan att träna med dem som är starkare!

Min respekt för tiden 7,45 runt Vätternrundan är inte mindre nu. Ligger och funder på hur det ska bli möjligt för min del….
Det är bara att bryta ihop och komma igen!

Mia