Triathlon!
För mig har det blivit sporternas sport! Undra om det är för att jag är lite rastlös i själen? Men att först få kasta sig i havet och guppa runt bland vågorna, surfa med vågorna, slå sig igenom vågorna, jag bara älskar det!
Tjörn levererade på simningen, havet var lagom busigt, lagom salt och nästan lite väl spännande med alla brännisar…
Sedan fortsätter det, av med simdräkten och på med cyklarnas cykel, TEMPOCYKELN!
Hur snygg får man va? Ut på vackra landsvägar, cykla om och bli omcyklad. Flyga fram i medvinden och borra sig igenom motvinden. Oftast tycker jag det är skönt att få ställa ifrån sig cykeln och börja springa, men i lördags ville jag cykla lite till.
Som tur är kommer publiken med löpningen. Även träningskompisarna. Man plågas, man biter ihop, man blir påhejad, man gör high five, man har bra stunder och dåliga stunder och man har sista varvet! SISTA VARVET! Ibland det bästa ibland det värsta. Huvudet och kroppen, det är inte alltid dom pratar samma språk!
Sedan har man målet! Älskar att få gå i mål! Få stanna, så j…a skönt!
Att sedan få vara snabbast, snabbast i min agegroup och få ställa sig överst på pallen och få ett fint pris det är för mig sekundärt!
Och jag är inte snabbast det är Åsa! Okej! Killen till vänster var antagligen snabbare än Åsa.. Jag är bara så otroligt glad över att jag får vara med och uppleva!
Johanna
Endorfiner På Västkusten 